WWF:s ”Vegoguide” – så väljer du hållbar och klimatsmart mat

Veckans fördjupning

Arkivbild

Världsnaturfonden, WWF, har lanserat en ”Vegoguide” för att guida dig att välja hållbara varor när du handlar.

 

För att vi ska klara att leva inom planetens gränser behöver betydligt fler människor äta betydligt mer mat som baseras på vegetabilier – och omställningen behöver gå mycket fortare än vad den gör idag.

 

Maten vi äter står för omkring en fjärdedel av en persons klimatpåverkan. Det är därför viktigt att göra bra klimatval av livsmedel.

 

Vegoguiden baseras på ett vetenskapligt underlag framtaget av en forskargrupp på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och guiden är skapad av WWF. Klimatpåverkan mäts här i kilo CO2e per kg produkt. Det är ett mått för att se just hur mycket utsläppen påverkar klimatet.

 

Guiden tar upp fyra olika hållbarhetsparametrar som är viktiga ur miljösynpunkt för odling av vegetabilier och för planeten: klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel och vatten.

 

Vegoguiden tar upp cirka 70 vanliga vegetabiliska råvaror och produkter, indelade i fyra olika grupper: 1) Baljväxter, vegokött, nötter och frön; 2) Spannmål och rotfrukter; 3) Grönsaker och svamp och 4) Frukt och bär.

 

Med ett trafikljussystem guidas konsument till vad som är bra att välja mycket av – och vad som kan vara klokt att bara välja ibland eller inte alls.

 

Det här betyder trafikljusen:

GRÖNT – Ät gärna och helst. Låt detta vara basen på din tallrik.

GULT – Lite mer påverkan på klimatet än det gröna ljuset. Ät detta mindre ofta.

ORANGE – Var försiktig. Välj helst annan produkt om det går. Dessa produkter påverkar klimatet negativt på många sätt.

 

 

Tre exempel på produkter som får GRÖNT LJUS i WWF:s Vegoguide

 

BLOMKÅL: Det är generellt sett ett bättre val med svensk blomkål eftersom svensk blomkål kan ha lägre klimatavtryck än blomkål från andra länder. Sverige har också striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder. Ekologisk blomkål är odlad utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Kolla efter KRAV-märkt eller EU-ekologisk blomkål.

 

HAVRE är ett av de vanligaste sädesslagen vi odlar i Sverige och ofta är det svensk havre vi hittar i butiken. Havren odlas på fält och är lätt att känna igen då den ser ut mer som en vippa med små ax, och inte som ett samlat ax som de andra vanligaste sädesslagen. Havre är, precis som de flesta andra spannmål, en klimatsmart gröda som inte kräver mycket mark att odla – ett mycket bra val för planeten.

 

LINGON växer i hela Sverige och är vanligt i glesa skogar, gärna vid tallar, men också på hedar och hällmarker. Lingon i svenska butiker är till största delen plockade i svenska skogar och marker. Eftersom lingon växer vilt har de ingen betydande miljöpåverkan, men givetvis påverkar transporten av de plockade lingonen – det allra bästa är förstås att själv promenera eller ta cykeln till lingonen och samtidigt njuta av naturen.

 

Foto: Arkivbild

 

 

Tre exempel på produkter som får GRÖNT/GULT LJUS i WWF:s Vegoguide

 

MELON är släkt med gurkan och pumpan. Några sorter är nätmelon, honungsmelon, cantaloupemelon och vattenmelon. Melon i svenska butiker kommer ofta från södra Europa. Odlingen kräver inte mycket mark men klimatpåverkan kan vara lite högre. Melonodling kan också ha hög påverkan på vattenresurserna och användningen av bekämpningsmedel kan vara hög.

 

APELSIN är en citrusfrukt som växer på träd i varma länder. Apelsinträden kan bli 5–8 meter höga och har stora vita blommor. Apelsiner har flera skördar och det är inte ovanligt att träden blommar och ger frukt samtidigt. Apelsiner kräver inte mycket mark att odla och klimatpåverkan är låg. Odlingen kan dock ha hög påverkan på vattenresurserna i områdena där de ofta odlas och användningen av bekämpningsmedel kan vara hög.

 

JORDNÖTEN är en ärtväxt men kallas för nöt. Den växer på små buskar och blommorna böjer de sig ner mot marken så att baljkapslarna växer ner i jorden där de mognar. Därav namnet. På grund av växtsättet kräver jordnötterna ofta mindre mark än andra nötter och har ofta en låg klimatpåverkan. Klimatpåverkan skiljer sig dock mycket åt mellan olika länder beroende på om avskogning har skett för att ge plats åt jordnötsodlingar eller inte.

 

Foto:Arkivbild

 

 

Tre exempel på produkter som får GULT/ORANGE LJUS i WWF:s Vegoguide

 

AVOKADO växer på träd som blir ca 20 meter höga och i snitt får man 120 avokados årligen från ett träd. I Sverige har vi ätit avokado sedan 70-talet, och den har snabbt blivit en storfavorit världen över. I butik hittar vi ofta avokado från Mexiko och olika länder i Sydamerika. Avokado kan komma från områden där odlingen kan ha mycket hög påverkan på vattenresurserna. Det kan också vara hög risk för förlust av biologisk mångfald eftersom odlingarna kan anläggas i områden som är artrika. Så ät den med måtta!

 

DADLAR är en frukt och växer på dadelpalmer som kan bli 20- 30 meter höga. Palmerna behöver mycket värme och mycket vatten för att få fram bra dadlar. Dadlar odlas i länder som Iran, Irak och Saudiarabien. Odlingen tar ganska mycket mark i anspråk och det finns dåligt med data när det gäller lagstiftningen kring bekämpningsmedel. Så välj ekologiska dadlar och använd i måttliga mängder.

 

SPARRIS finns som grön eller vit. Den gröna sparrisen skördas ovanför jorden när sparrisknopparna blivit ungefär 20 centimeter. Vit sparris skördas från samma plantsort, men skördas under jord.  Sparris är en ganska resurskrävande gröda som kan ha relativt hög klimatpåverkan. Önskvärt vore därför om färsk sparris bara fanns i butik just under sin korta odlingssäsong. Tyvärr är det oftast inte fallet då färsk sparris flygs hit från andra delar av världen året om, främst från Sydamerika.

 

Foto:Arkivbild

 

Världsnaturfonden är en organisation
som jobbar för en bra miljö och natur.
De har gjort en Vegoguide
som kan hjälpa dig som vill äta mer vegetariskt.

 

Vegetarisk mat är bättre för miljön än kött.
Därför är det bra om fler äter vegetariskt mat.
Då kommer klimatet och naturen
må mycket bättre.

 

Vegoguiden som Världsnaturfonden har gjort
tar mycket information från forskning.
Forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet
har undersökt hur maten vi äter påverkar klimatet.

 

I vegoguiden bedöms mat på tre nivåer.
De nivåerna är grön, gult och oranget
ungefär som ett trafikljus.

  • Grönt betyder att maten är bra för miljön.
  • Gult betyder att maten påverkar miljön
    lite mer än grönt ljus.
  • Orange betyder att maten påverkar miljön
    på ett dåligt sätt.

 

 

Tre exempel på produkter
som får Grönt ljus i Vegoguiden

 

BLOMKÅL:

Blomkål från Sverige är bra för miljön.
Det är inte så mycket dåliga bekämpningsmedel
och har inte så stor påverkan på klimatet.

 

HAVRE: 

Havre är ett av de vanligase sädesslagen i Sverige.
Många sädesslag är bra för miljön.
Idag används havre bland annat
som ett sätt att göra mjölk på.

 

LINGON:

Lingon är ett bär
som växer i hela Sverige.
Lingon som man köper i affären
är oftast plockade just i Sverige.
Det gör att det inte påverkar klimatet
på ett dåligt sätt.

Foto: Arkivbild

 

 

Tre exempel på produkter
som får grönt eller gult ljus i Vegoguiden

 

MELON: 

Melon är släkt med gurkan och pumpan.
I Sverige kommer melon oftast från Europa.
Därför måste meloner köras hit.
Det gör att det påverkar klimatet lite mer
än mat som odlas här.

 

APELSIN: 

Apelsin är en citrusfrukt
som växer på träd i varma länder.
Apelsin behöver mycket vatten för att växa.
Därför kan det påverka klimatet lite.
Men apelsiner behöver inte så mycket mark
för att växa och det är bra för klimatet.

 

JORDNÖT:
Jordnötter är en ärtväxt men kallas för nöt.
Jordnötter behöver inte heller så mycket mark
för att växa.
Därför har jordnötter inte så dålig påverkan
på klimatet.

Foto:Arkivbild

 

 

Tre exempel på produkter
som får gult eller orange ljus i Vegoguiden

 

AVOKADO:

Avokado växer på träd som blir ca 20 meter höga.
På ett träd får man ungefär 120 avokados per år.
Avokados i Sverige kommer ofta från
Mexiko eller Sydamerika.
Det gör att de påverkar klimatet
på ett dåligt sätt.

 

DADLAR:
Dadlar är en frukt och växer på dadelpalmer.
De kan bli 20 till 30 meter höga.
Palmerna behöver mycket värme och mycket vatten
De behöver också mycket mark för att växa
därför kan de påverka klimatet på ett dåligt sätt.

 

SPARRIS:
Sparris finns som grön eller vit.
I Sverige kan man köpa sparris hela året.
Men den växer inte i Sverige hela året.
Därför måste Sverige frakta sparris
från till exempel Sydamerika.
Det gör att den påverkar klimatet
på ett ganska dåligt sätt.

Foto:Arkivbild