En avhandling från Göteborgs universitet visar att lärare inte trivs i den marknadsanpassade skolan.
När New public management slog igenom på 1990-talet sågs det som en lösning för en offentlig sektor som ansågs vara stel, detaljstyrande och dyr.
Om den offentliga sektorn fungerade mer enligt marknadsprinciper skulle den bli mer effektiv och uppnå mer, var tanken.
New public management är en av flera förändringar som pekas ut som orsaker till att den svenska skolan i dag styrs av marknadslogik där utbud och efterfrågan spelar en viktig roll.
Samtidigt som skolorna på marknaden konkurrerar med varandra om elever, finns det enligt en avhandling från Göteborgs universitet även konkurrens mellan lärarna. I avhandlingen undersöker forskaren Mikael R Karlsson hur lärare har påverkats av förändringarna inom skolan.
– Det var inte längre självklart att dela med sig av sina idéer och pedagogiska upplägg till sina kollegor eftersom det i förlängningen kunde komma att påverka den individuella lönen, säger han i ett
pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Mikael R Karlsson konstaterar att konkurrensen och kraven på effektivitet och mätbarhet har fått många lärare, och till viss del även rektorer, att vantrivas.
– I grunden handlar det om att kritiskt granska en verksamhet för att avtäcka dolda strukturer och sammanhang för att ge lärare och rektorer möjlighet att agera, säger han om avhandlingen.
Text av Felicia Green
